Butlern gjorde det, eller?
Det finns många populära genrer ute i medielandskapet - men få är så populära som deckare.
Varje år får vi minst en handfull nya skandinaviska deckarfilmer och serier som liknar Beck-receptet, och varje semester slukar vi deckarromaner i solstolarna.
Men hur har genren utvecklats? Hur ser det ut med gammalt och nytt inom mystikens poliskorridorer? Vi kikar lite närmare på det, och ser om det verkligen är Överste Senap, i matsalen, med brödkaveln som verkligen är mördaren… (Ni som någon gång spelat Cluedo förstår vad vi menar).
Men låt oss återgå till nuet (nästan, åtminstone). Sedan 2020 har vi sett en våg av nya deckarserier och detektivfilmer som har gjort genren mer spännande än någonsin tidigare.
En av de mest omtalade deckarserierna som debuterade i början av 2020-talet är HBO:s "The Undoing" med Nicole Kidman och Hugh Grant i huvudrollerna.
Serien är en psykologisk thriller som utforskar hemligheter och lögner i en ytterst privilegierad New York-familj. Dramat kombinerar ett spännande mysterium med starka skådespelarprestationer och vackra, nästan för bra miljöer, som spelar väl mot det mörka och hotfulla bakom fasaden. "The Undoing" fick mycket uppmärksamhet för sin tvistiga intrig och visuella estetik - uppmärksamhet som vi verkligen tycker att den förtjänar.
En annan hyllad deckarserie från 2020-talet är "Mare of East Town," även den från HBO. Kate Winslet spelar huvudrollen som Mare Sheehan, en småstadspolis som måste lösa en komplex mordgåta samtidigt som hon brottas med sina egna personliga demoner. Serien utmärker sig för sin starka karaktärsutveckling, och för att miljön den utspelas i faktiskt känns trovärdig på ett sätt som få deckare faktiskt lyckas med.
På filmfronten har Netflix levererat flera spännande deckarfilmer, inklusive "Enola Holmes", som följer Sherlock Holmes yngre syster Enola i en fängslande äventyrsdeckare. Filmen erbjuder en uppfriskande kvinnlig tolkning av en klassisk detektivfigur - och blandar både historiska och feministiska teman med spänning (och humor).
Ytterligare en film som har fått mycket uppmärksamhet är intensiva "Knives Out" från regissören Rian Johnson. Filmen är en modern take på detektivgenren med en extremt matig ensemble av stjärnor, inklusive Daniel Craig och Ana de Armas. Den levererar en skarp (ursäkta ordvitsen) och vitsig berättelse om en mordgåta i en excentrisk och rik familj. Trots persongalleriet och den exotiska bakgrunden har hyllningarna fokuserat mest på filmens smarta intriger och oväntade vändningar.
En annan gigant i detektivgenren är självklart BBC:s "Sherlock" med Benedict Cumberbatch i rollen som Sherlock Holmes, och Martin Freeman som Dr. John Watson.
Serien, som hade flera säsonger från 2010 och framåt, moderniserar klassiska Sherlock Holmes-berättelser för en samtida publik. Den är känd för sin snabba dialog, intellektuella intrig och karaktärsdynamik. Lite som Cumberbatch och Freeman själva, ironiskt nog.
På den klassiska planhalvan, då? Jo, Agatha Christies romaner om Hercule Poirot och Miss Marple har varit en fundamentalt viktig del av deckargenren i mer än ett sekel.
Många av hennes berättelser har blivit framgångsrika film- och TV-adaptioner, och de fortsätter att locka publiken med sina knepiga mysterier och karismatiska detektiver.
Exempelvis har filmen "Mordet på Orientexpressen" (både den klassiska versionen från 1974 och Kenneth Branaghs 2017-remake) blivit hyllade för sina stilfulla skildringar av Hercule Poirot i en klaustrofobisk tågvagn fullproppad av misstänkta.
En annan klassiker är Alfred Hitchcocks "Psycho" från 1960 (ni vet den med duschdrapperiet och kniven), som är en av de mest inflytelserika psykologiska thrillerfilmerna någonsin. Filmen utforskar mörka teman om mänsklig psykologi och skapar en kuslig atmosfär som har satt standarden för spännande psykologiska deckare.
"Brott och straff" är faktiskt inte bara en bok man tvingar arma elever på gymnasiet att läsa, det är också en filmatisering av Fjodor Dostojevskijs roman med samma namn och har länge betraktats som en av de mest framstående filmerna inom deckargenren. Trots att berättelsen idag kan tolkas som väldigt långsam och svårtuggad så utforskar den moraliska dilemman och konsekvenser av brott på ett kraftfullt sätt, som fortfarande påverkar deckarberättelser idag.
Vad har vi då lärt oss om deckargenren? Jo, att den utvecklas och förändras - men att det ändå är rätt klassiska recept som går igen, precis som spökena från genrens alla offer. Genom att blanda de moderna deckarserierna och filmerna med dessa tidlösa klassiker skapar deckargenren en rik och mångfacetterad historia. Berättelserna fortsätter att utvecklas och anpassa sig till samhällets förändrade behov och smaker, samtidigt som den respekterar och hyllar sina rötter. Och varför ändra på ett recept som knappast är trasigt? I vår mening får det gärna fortsätta vara detektiver, poliser och butlers i olika former, även i framtidens deckare.