Det är en kärleksfilm, det blir både nostalgiskt och sentimentalt, vackert och vemodigt och otroligt ensamt. Till slut sitter vi där, rödögda, söndergråtna och har kanske också sett en film om oss själva..?

...byder på anekdoter om alt lige fra udsolgte koncerter og politisk aktivisme til utroskab og pengesmugling.

Der bliver først og fremmest lagt vægt på Afzelius’ store politiske engagement – en side af musikeren, mange sikkert ikke kender så meget til.

…ett lika värdigt som intressant och utmanande porträtt av den trasige trubaduren.

Mer än en berättelse om en musiker är Tusen bitar en komplex skildring av en sällan perfekt person.

Filmen bjuder på ett ovanligt säkert berättarflöde, där allt förefaller så himla naturligt.